Tuesday, December 30, 2008

two makes three

Ja just det vi väntar barn och det var inte planerat. Vi har inte vetat om det så värst länge men jag orkar inte vara tyst längre. Vi är jätteglada, jättenervösa, lite oroliga men mest glada. Jag har gjort tre hemma tester nu och har fortfarande svårt att tro att det är sant. Jag är bara i vecka 8 och man ska väl kanske inte berätta för någon förrän man har passerat vecka 12. Men otålig som jag är och jag känner att jag vill skriva av mig lite tankar.
Vi berättade för våra familjer på julafton, jag ringde hem och berättade för mamma och pappa, pappa började gråta och sa att det var den bästa julklappen han kunde få. Det är hans andra biologiska barnbarn, min storebror har 3 barn men vi har inte samma pappa. Brorsan har visseligen växt upp med min pappa så hans barn är i princip pappas barnbarn. Mamma skrek rakt ut jag tror att om jag hade öppnat fönstret lite på glänt så hade vi nog hört henne. Så det var ju en bra överraskning/julklapp. Så vi läser böcker och googlar som aldrig förr. Jag har jobbat med barn i några år nu och jag vet hur man byter blöjor, badar och klär en bebis men det här med att vara gravid vet jag ju ingenting om.
Ska det kännas si och så, varför har jag ont där eller varför beter jag mig på det här viset. Ja det är ju mycket man inte vet om som man vill ha svar på. Så vi går som på rosa (eller blå) moln nu.
Fast det är ju inte bara guld och gröna skogar inte.
Vi har en ganska så låg inkomst så vi hör till låginkomsttagar gruppen. Så vi har inte någon försäkring och har heller inte råd med någon. Jag vetinte hur det är i andra stater men är i Oregon så finns det Oregon Health Plan för låginkomsttagare och då står dom för allt från första besöket hos doktorn till födseln och allt där emellan. Så jag ringde dit idag för att bli inskriven där. Men då fick jag mig ett slag i ansiktet, dom sa att vi tjänar för mycket. Hur i hela friden kan vi tjäna för mycket när vi inte har råd att skaffa oss färsäkring. Ja så nu är jag orolig för det med. N ska kolla med en försäkring dom kan få via jobbet om dom kan enbart försäkra mig och se vad det kommer att kosta mm. Funkar inte det så får vi se vad vi hittar på med.
Det var ju inte riktigt så jag hade tänkt mig när vi skaffar familj. Men det brukar lösa sig på något vis.
Så nu ska jag försöka tänka på något annat än försäkringar och extremt dyra sjukhus räkningar med att kolla på Pippi Långstrump

Friday, December 19, 2008

En väderrapprt

Ja igår skrev jag om att all snö har smält bort men under natten så kom det ungefär 5 cm ny snö och det snöar av och till fortfarande. Nu är det julstämning till tusen.

Thursday, December 18, 2008

Jul göra

Jag tog ledigt i dag för att vi har inte köpt färdigt julklapparna på långa vägar än. Jag brukar vara duktig med att vara ute i god tid men inte i år. Så N ska komma hem tidigt idag så ska vi sen åka till Eugene som ligger ca en timmes bilfärd här ifrån. Vi hade först tänkt att åka till Portland men efter många om och men så blev det iallafall Eugene.

I fredags så gjorde jag julkola och jag har glort denna julkola förut och är väldigt enkel att göra. Men i år så skulle det ju absolut krångla till sig. Det tar ju sin tid med att få upp kolan i rätt temperatur, ca 3 timmar tog det denna gång. Sen så ska man ju hälla upp denna 120 grader varma kolan i långpannan så att den svalnar så man sen kan skära upp den. Ja det gjorde jag ju men jag ville inte att kolan skulle fastna så jag la wax papper i pannan, dumt gjort utav mig det. För kolan fastnade nämligen och det var överjävligt svårt att få kolan av pappret. Man jag skulle bannemig inte ge mig för det är ju massor av ingredienser och tid som jag inte ville slänga bort. Så jag fick ta en vass kviv som jag oljade in och sedan var det bara att börja skära kolan först ifårn papret sedan i små bitar. Det tog mig 6 timmar att skära upp kolan. Men det blev god iallafall och f*n om den inte hade blivit det efter allt arbete. Så det blev bara kola gjort den dagen sedan på lördag blev det hallongrottor och franska pepparkakor. Så knäcken har fått vänta tills i morgon, då ska den bli gjord. Vilken är ganska så bra för det vart så mycket kola så jag fick använda knäckburken till kolan. Men jag har nu gett bort en hel del så det finns snart plats för knäcken i sin egen burk.

Vi fick ju ett alldeles underbart snöfall här i Corvallis, ja i hela Oregon tror jag tilloch med. Det vart riktigt kallt faktiskt så snön stannade i hela 3 dar sedan i går kväll kom regnet här så nu är vi tillbaka i leran. men man får vara glad för det lilla vi fick.
Nu ska jag äta lite innan vi ska åka och julshoppa. Ha en trevlig torsdag allihopa.

Friday, December 12, 2008

Pynt och bak

Rapport om kissen Freckles, han är mycket bättre nästan helt återställd. Han springer och leker som han alltid har gjort förutom att han är aningens klumpig då och då. Men jag tror att han har lärt sig att va mer försiktig. Har han för brottom när han ska hoppa upp på köksbänken och kolla vad som finns där att slicka på så ramlar han ner (vilket kan va bra eftersom jag inte vill att han ska va på bänken) men han är inte helt hundra på att landa på tassarna än. Så tar han sin tid när han ska hoppa högt så går det fin fint.


Ja det närmar sig jul med stormsteg, jag fattar inte vart tiden tar vägen, jag har inte tid med någonting. Men förra helgen så bakade jag pepparkakor och idag så har jag gjort julkola. Det tar ju sin tid det med, det tog ca 3,5 timme för kolan att komma upp i 120 grader C och nu har jag lite vila innan kolan har stelnat nog för att skäras upp och rullas in i papper. Sedan ska det bli knäck, om jag nu har energi och lust vill säga annars får det bli i morgon. Jag ska baka lussekatter i morgon för jag har äntligen hittat quark i en lokal affär här. Jag brukade baka lussekatter med kesella och det blev så gott. Dom blir mer luftiga liksom. Vi har blivit bjudna till den årliga julkaks bytardagen hos ett gammalt mysigt par som bor ett par hus här ifrån. Dom bjuder oss varje år för att dom känner Ns föräldrar. Det är vi och ett gäng pensionärer. Men det är ganska mysigt ändå,enda anledningen jag får med N är för att dom har ett bordtennis i källaren och det brukar bli några matcher där.
Vi har även en julgran i år, vi hade ingen gran förra året för att vi bodde så trångt. Granarna är lite annorlunda här än vad dom är hemma i Sverige, dom är liksom helt perfekta, fylliga och barren sticks inte plus att dom (barren) är längre för att det är en annan sorts gran. Men vi får se hur länge granen får stå med en hundvalp och en kattunge i huset, ja valp och valp han blir ju ett år i januari.

Det har blivit en hel del julklapps shoppande nu och det jag gillar med att bo i USA är att man handlar på nätet och får det hemskickat. Jag försöker visseligen att handla så mycket som möjligt lokalt. Det blir nog en tripp till Portland det är ganska mysigt tycker jag. Det brukar också bli någta presenter till insamling för barn som kanske inte får några julkklappar annars.
Jag älskar också att skicka julkort, det blir alltid så många kort att skriva. Men i år blev det bara till familjen och nära vänner i Sverige.
Ha en underbar tredje advent allihop.

Monday, December 1, 2008

Som hund och katt

Jag berättade ju i mitt förra inlägg att vi skaffat en liten kattunge, Freckles. Han är ju bara så super söt som man kan bli. Vi har ju även en hund, Pepper och dom kommer jättebra överens, dom sover tillsammans och leker tilsamans.
Men i lördagskväll så gav jag Pepper det sista i grytan med risgrynsgröt,det var inte mycket kvar men jag tänkte att det spelar väl ingen roll för honom. Så när jag satt ner grytan på golvet så går jag och sänker ljudet på teven och då hör jag bara ett skrik och morrande. Då hade Freckles blivit nyfiken på vad Pepper hade för sig och gick fram till honom. Så Pepper bet honom över huvudet och hans tand gick hela en cm in i kattstackarns huvud. Så när jag kmmer fram till Freckles så ligger han och rullar runt som en fisk på torra land. Han va i chock och fick en rejäl hjärnskakning. Så vi fick slänga oss iväg till djurskukhuset till akuten där. så efter 24 timmar fick vi hämta hem honom. Men han går som om han skulle va stupfull och han vägrar att äta så vi får mer eller mindre tvångsmata honom. Så frågade jag veterinären i dag, hur länge kommer han att gå sådär.För det är ju svårt för honom att tvätta sig och gå på låda mm. Ja det kan ta ett par dar, två veckor eller han kanske aldrig mer blir återställd. Då började ju jag grina igen som ett barn. VAD HAR JAG GJORT! Det är ju mitt fel. Men jag hoppas att kanske efter att han slutat med sina mediciner så kanske han får tillbaka en del av balansen igen.
Så nu är han ett litet ynkligt vårdpaket, stackars liten. Det är så svårt när man inte kan göra något annat än att vänta och se, ge honom massa kärlek och omvårdnad, men det är just denna väntan, varför kan han inte bli bra nu?
Ja det var så våran helg tedde sig bli. Nu bara ber jag för lilla Freckles.

Friday, November 28, 2008

Snart 1:a advent

Ja det blev visst ett litet uppehåll igen i mitt bloggande. Jag fattar inte vart tiden tar vägen, tänk va bra det hade varit om man kunde förlänga dygnet med 2-3 timmar eller något sånt.
Jag är nu äntligen frisk från förkylningen som orkade klamra sig fast i 3 veckor, usch va trött jag är på att va sjuk. Det kändes som att jag missade stora delar av November, pga att jag va sjuk och trött hela tiden, så det blev liksom inget gjort här hemma, så nu när energis börjar komma tillbaks så finns det en hel del att göra.
Igår var det ju Thanksgiving vilket känns i magen idag. Jag tror jag sprängde ut magsäcken till det dubbla 2 gånger igår, först med maten sen med alla goa pajer och cheescakar. Men det var en trevlig dag igår, vi spelade spel i några timmar och bara va, en del somnade (min man) visst mitt i spelet. Men det gör inget.

Idag så stor städar vi ( man blir av med lite kalorier på det sättet) huset och sätter upp dom få adventsljusstakarna vi har vi har också några stjärnor, det blir så mysigt tycker jag när man får upp dom. Så det får nog bli en kopp glögg i kvällningen och möjligen en pepparkaka eller två.

Sedan sist jag bloggade så har vi fått ännu en familjemedlem, en liten kattunge,Freckles heter han. Det var inte planerat alls. Nick leverar byggmatereal och på en av hans leveranser så mötte han en gubbe som va på väg att skjuta kissen och sa att ja vill du ha en kattunge så är det sista chansen och det var det verkligen också fför han stod nämligen med geväret i handen. Nick kunde inte säga nej, så nu har vi alltså en katt. Men hans charm är för tillfället enda anledningen han inte är på väg till limfabriken för han har nämligen kissat i våran säng tre gånger på duntäcket dessutom. Vet inte hur jag ska få ur lukten, jag har tvättat täcket med vinäger och sedan vanligt tvättmedel. Han är annars rumsren och går på lådan, han kissar ingen annanstans än i våran säng och i lådan då förstås. Nedrans litta söta rackartuss. Men det är väldigt gulliga för Pepper (hunden) och Freckles dom kommer jättebra överens, dom sover tillsammans och lekar tillsammans. Hoppas hoppas han ger sig med kissandet.
Nu ska jag gå och köpa ljus till adventsljusstaken.
Ha en trevlig första advent allihop

Tuesday, November 4, 2008

Lit tå hört

Idag är jag hemma och förkyld, usch och fy va tråkigt det är. Men det är lite lustigt för min man blir så himla gullig och omtänksam när jag är sjuk. Han ringer flera gånger om dan för att kolla om jag behöver något och kolla så att allt är ok. Så jag utnyttjar ju detta till fullo och varje gång stackarn ringer och frågar om jag behöver något så kanske jag säger ja tack. Som tex halstabletter eller soppa eller liknande.
Jag tycker mest synd om Pepper (våran hund) eftersom jag inte orkar gå ut med honom, så som svar på mina önskningar ringer Nicks mamma och frågar om hon kan ta med Pepper ut på promenad, helt underbart. Så att va sjuk i den här familjen är ju nästan bra. Har varit till sängs sedan i söndags så i morgon så har jag ingen lust längre så det blir nog jobbet i morgen ändå.
I kväll är det hundkurs som gäller vi går iväg varje tisdag i en timma. Våran hund är ganska så duktig och lär sig snabbt. Det är kul att se från vecka till vecka hur mycket han lär sig. Ja nu ser han det nog som att han ska gå till ett hus fullt av hundar och bli matad med ost och korv i en hel timma bara han gör som mamma säger, det är ju lätt. Men idag så ska vi lära oss hur man går fint bredvid mamma och pappa närman går i koppel. Ja vi får ju se hur det går för vårat lag för Pepper mer eller mindre drar mig som en vante efter sig. Så han älskar detta stället nu när det väl är dags att åka hem så vill han inte lämna stället. Vilket är bra för han är en ganska så nervös hund, pga sitt förflutna, antar jag. Pepper är den äldsta hunden där, dom andra är typ 4-5 månader.
Nu kom Nick hem, jag ska gå och se vad han har med sig hem till mig nu. Hehe

Sunday, November 2, 2008

Min blog


Ja nu är jag väl tillbaka efter ett antal månaders uppehåll från bloggandet. Det var helt enkelt alldeles för mycket att göra för att jag skulle sätta mig ner och skriva. Jag har visseligen saknat det lite men energin fanns inte. Jag har visseligen gått in då och då för att läsa andras bloggar. Så ja vad har jag gjort då som har varit så upptagen.
Ja i maj så började vi att renovera i det hus vi nu bor i och det var ju inte gjort i en handvändning. Vi gjorde allt själva utom dra ny el. Men vi drog upp all heltäckningsmattor och la bambugolv istället, det blev helt ok. Jag har målat alla väggar vita, det låter kanske lite tråkigt men huset är inte det största huset i världen så jag tyckte att det vore bättre med ljusa väggar än färgade. Vi rev ner 2 väggar i köket och byggnde en köksö och det blev superbra. Det är väl inget tänker kanske vissa men saken är den att vi bor i ett hus som är från år 1898 och gammla trähus är ju inte direkt raka längre plus att när man har bestämt sig för en sak så för det med sig 5 andra saken man måste fixa först. Men det var både kul och jobbigt att fixa upp ett gammalt hus. Vi trivs bra och är nöjda med vad vi har åstadkommit.

Så åkte vi till Sverige i juli till augusti och det var helt underbart att få komma hem igen och få se alla och få krama om dom. Vi va där i 3 veckor och det känndes alldeles för kort men vi får vara glada att vi fick den tiden iallafall. Vi va mest uppe i Värmland där jag kommer i från. Umgicks en hel del med min bror och hans underbara barn. Vi bodde hemma hos min pappa och det var ju bra men när man ses så sällan så tycker jag att det blir så intensivt. Speciellt när mamma vill att man ska åka hem till henne hela tiden och man ska hinna med så mycket annat.
Vi hade sån enorm tur med vädret, för samma dag som vi kom till Göteborg så kom solen och värmen och den stanna de i 2 veckor, det var ju helt ortoligt varmt alltså. Vi cyklade ner till fryken nästan varje dag, och fryken va så varm så man vart inte direkt avsvalkad. Skönt!!
Sen när vi kom tillbaka till USA så kände jag mig alldeles förvirrad på något vis, jag vet inte hur jag ska förklara det på något annat sätt. Men det va som om jag inte visste vad jag skulle kalla hemma. Men nu så inser jag att jag kan ha 2 hem. Men det va lite jobbigt, nästan som en identitestkris på något vis.
Sen så skaffade vi oss hund, ja han va 9 månader när vi fick honom. Han kom i från ett ganska så ostadigt hem. Han levde i en lastbil med sin husse, han fick tydligen sova där på nätterna tills hussen kom ut på morgonen för att åka till jobbet. Stackarn. Men nu så är han vårt lilla vilddjur. Det är en blandras mellan labrador och australiensk shepherd så han ser ut som en lortig gris i färgen och är lite sådär fulsöt. Men charm har han iallafall. La in en bild på honom,så ni får se vårat tillskott i familjen.
Ja så mellan allt det där så har jag försökt klämma in jobbet också, det ärbara jag spm är anställd på dagiset nu, dvs jag jobbar med hon som äger företaget så jag är inte helt ensam. Men det känns som om jag är redo att gå vidare till något annat nu. Jag gillar visseligen att jobba med barn men att jobba med en och samma person dag ut och dag in kan ta hårt på en relation. Jag tycker om henne som person och hoppas att vi kan va vänner efter att jag slutat jobba där. Men jag har inte hittat det rätta jobbet än så vi får se vad som händer.

Monday, April 14, 2008

Min A-Ö Lista

Jag har läst på några bloggar nu och det har varit en A-Ö lista som jag tycker va roligt att läsa, så här kommer min egna lista.


A. Annanas är en av mina favoritfrukter, äter den som den är, grillad,i fruktsallad, finns det fler förslag så tar jag gärna emot dom.

B. Bartender jobbade jag som i ca 3 år och det är inget jag saknar för jag blir trött vid 9 tiden och kämpar för att hålla mig vaken till 10 tiden.

C. Jag älskar att cykla, tyvär är min cykel trasig för tillfället

D. Dykning är ett av mina stora intressen

E. Jag försöker att handla så mycket som möjligt Ekologiskt

F. Min familj är väldigt viktig och betyder mycket för mig.

G. Jag är en riktigt stor godis råtta.

H. Häst och hund är 2 av mina favorit djur, jag har ridit sedan jag var 5 år

I. Ida är ett av mina mellan namn, Christina är det andra

J. Julia, Juni,Juli och Jul. Mitt namn, favoritmånaderna och min favorithögtid

K. Kompisar är viktigt att ha

L. Ljus är viktigt för mig,jag blir väldigt trött och lätt deprimerad om det är mörkt och regnigt länge

M. Min älskade katt Majken som jag haft sedan jag var 11 dog för några veckor sedan

N. Nick är min älskade man och bästa vän

O. Är livrädd för ormar och skulle inte bli ledsen om dom utrotades

P. Jag är urdålig på att parkera

Q. Kom inte på nåt att skriva på q

R. Rask promenad är nog favorit aktiviteten tror jag

S. Saltlakrits är favoritgodiset, spela spel är inte så dumt heller

T. Tulpaner gillar jag skarpt, är nog bland favoriterna

U. Undrar vad jag tänkte med då jag klippte av mig allt hår så det var ca 2cm långt när jag va 15.

V. Väldigt dålig på att räkna, dålig på allt som har med siffror att göra.

X. Xavier, en kille som gick i min klass på mellanstadiet som kom från Mexico och som jag var hemligt kär i.

Y. Ylva är min moster och jag saknar henne väldigt mycket

Z. Jag avskyr att gå på zoo för jag tycker alltid så synd om djuren

Å. Jag gillar att sitta på altanen och titta på när det är ett riktigt åskoväder

Ä. Älgkött har jag växt upp på då min pappa är älgjägare

Ö. Jag läste på Annes blog att hon inte gillar öl men jag däremot gillar öl, inte microbrew dock, det är för starkt för min smak

Ja detta var min lista inte så himlans spännade och kul lista kanske men det är vad jag kom på just nu

Tuesday, April 8, 2008

Tankar kring hemresan

Idag har jag gjort mitt första egna bankärende och nej det var inte så svårt som jag trodde, mycket enklare till och med. Ja nu var det ju inget komplicerat jag gjorde, jag satte bara in pengar på mitt egna konto som jag nu har öppnat eftersom jag har en lite inkomst nu iallafall. Jaha och, tänker ni säkert nu men jag va nervös av nån dum anledning innan jag skulle gå in.
Jag hade byggt upp något hemsk händelse som kude komma att hända, tänk om dom frågar mig nåt som jag inte kan svara på eller tänk om dom säger att nej det går inte vad gör jag då. Ja herre gud va dum man är ibland, jag brukar inte vara så mesig vanligtvis men idag va jag det och det kändes bra efteråt att inse att det löser sig på den ena eller det andra sättet.

Nu till nåt annat.
Vi ska ju till Sverige i sommar för första gången sedan jag flyttade hit och det ska bli så himla kul att få komma hem och hälsa på. (Jag kommer antagligen alltid att kalla Sverige hem.) Att få se sina älskade familjemedlemmar när man pratar med dom och att få krama om sina vänner igen om dom nu tycker om mig fortfarande, vilket dom får lov att göra varken dom vill eller ej för här kommer vi.
Men vi har inte köpt några biljetter än för hugaligen vilka priser det är. Det brukade ju vara billigt att flyga från USA till Sverige. När vi fortfarande bodde på olika kontinenter så när Nick köpte sin biljett så kostade den inte mer än $800 per biljett och nu kostar den billigaste $1220 per person. Så när man är 2 så drar det iväg. Men det kommer inte att hindra oss för kära svärmor sa att om det är så att det krisar sig så är det bara att säga till. Hade det inte varit för att vi ska till Sverige så hade jag sagt tack,men nej tack. Men vi har en del sparpengar så vi ska nog klara oss. Grejjen är den att Ns jobb är ju inte överlyckliga att vi ska vara borta i 3 veckor när det är som mest att göra. Dom får vanligtvis bara 2 veckors semester per år så kommer han och begär 3 veckor så vi får se om han har något jobb när vi kommer tillbaka i augusti. Hans chef sa att ja ska du va borts så länge får vi ju ta in en ny och lära upp honom. Men jag tror att det bara är ett tomt hot, eller jag hoppas det iallafall.
För min del så gick det bra, jag hade ju bara tänkt att stanna där tills vi åker till Sverige och sedan söka ett nytt jobb. För som jag har skrivit i ett tidigare inlägg så är det ju kankse inte drömjobet direkt. Men om hon vill ha mig tillbaka när vi kommer hem så är väl det bra så jag kan jobba där under tiden som jag söker ett annat jobb.
Hur blir det för er? Ska ni till Sverige något i år? Ha en bra dag.

Thursday, April 3, 2008

Vår

Våret är här på riktigt nu.
Det har varit sådär underbart väder ute i några dar så man vill ju sitta ute i bara linne och shorts för att försöka få lite färg på sina vite spiror. Vinden är fortfarande lite kall men jag har hittat ett hörn på våran balkong som det är lä vid. Så vi har grillat 2 dar i rad nu det blir säker mer för jag har hört att det ska vara fint här ända tills på söndag. Jag har hur mycket energi som helst just nu jag vill så mycket hela tiden, jag planerar vad jag ska plantera lite längre fram då vi fortfarande har frost på nätterna så vi kan inte sätta ut blommor än. Vilken är väldigt ovanligt för det ska vara frost säkert i april i Oregon men inte i år.
Jag börjar få min motivation tillbaka till att vilja springa igen, den motivationen har varit borta under vintern vilket jag har märkt på kläderna, :) Men det blir nog att jag börjar med promenader först.
Det är ju så underbart att gå på promenad och känna doften av allt som blommar. Men jag tror jag har blivit allergist för första gången i mitt liv, mot gräs då antar jag, jag är ju inte säker än.
Det är så skönt nu för man kan lätt ta cykeln till jobbet på morgonen utan att drunkna i regn. Ja det kommer ju att komma massvis med mera regn så än är det inte säkert men jag har iallafall cyklat i ett par dar nu. Fast eftersom det fortfarande är frost på morgonen så får man ju sätta på sig en hel del kläder och det innebär ju att på eftermiddan när man ska hem så har man ju alldeles för mycket kläder på. Men det kan jag lätt ta utan problem.

Idag ska jag plantera om mina inomhus blommor och flytta över min basilika till större krukor, sen ska jag tvätta för att hänga tvätten på tork ute. Jag tycker det luktar så mycket bättre när tvätten fått torka utomhus. Ännubättre när man torkar lakan ute och sedan bäddar med det igen mmm. Inte så dumt.

Hoppas du har lika fint väder som jag. Vad ska du göra idag?

Friday, March 28, 2008

Hundvakt och ettårsfirande

Jag har nu kommit hem tillbaka efter att ha bott hemma hos Ns föräldrars hus för dom har varit på Hawaii i 2 veckor. Så vi fick äran att vara hund vakt åt deras 2 bortskämda hundar. Jag älskar hundar men att ha 2 stora hundar i sängen när man sover är ingen favorit. Jag är nämligen som en elvisp när jag sover och att inte kunna röra på sig är nästan panikartat för mig. Så jag tog beslutet att stänga sovrumsdörren andra natten så jag kunde sova men det gillades ju inte av hundarna, dom stod och gnällde och rev på dörren i ca 2 timmar tills jag inte stog ut längre och släppte in dom. Så jag fick gå ner och lägga mig i soffan så hundarna kunde sova bredvid N i sängen. Gissa om jag va sur. Dom är väldigt bortskämda enligt mig för deras matte tycker att det är att dom lägger huvudet i ditt knä när du äter så dom kan tigga vilket jag inte tycker. Det kan bli problem där i bland när vi är där på middagar. Speciellt på Thanksgiving då det kommer 2 hundar till som dom ska kämpa mot för att få räster. Jag brukar först fråga om vi inte kan stänga ut hundarna när vi äter men Ns mamma tycker ju synd om dom då så det går ju inte. Men då är jun lilla jag så stönig så jag tar min tallrik och går ut i köket och äter. Jag klarar bara inte av att ha en dreglande hund i mitt knä. Så nu när vi bodde där så var det andra bullar, inget tiggande och utsparkad ur sovrummet. För jag vann tillslut över sängbråket, jag ska minsann inte bli utslängd ur sängen av en hund som egentligen ska sova på golvet. Tur att dom inte kan skvallra för kunde dom det så hade svärmor fått höra en hel del.
Men nu är det väldigt skönt att få vara hemma och sova i sin egna säng igen.

Ja vi har ju också firat vår första bröllopsdag, i måndags. Så vi gick ut på min favoritrestaurang här i Corvallis och vi drack en flaska champagne innan så jag var ju ganska så glad när vi kom dit, jag dricker inte alkohol så himla ofta och gör jag det blir det oftast bara ett glas vin så det krävs inte speciellt mycket för att jag ska bli rund under fötterna. Sedan gick vi hem och åt en jättegod pannacotta som vi hade gjort tillsammans innan. Så det var en helt ok kväll. Vi båda kända att det inte kunde bli mer än så för vi båda skulle upp och jobba på morgonen efter.
Men det är känns så konstigt att det har gått ett år redan, det går hur fort som helst ju.

Monday, March 17, 2008

Majken


Jag är verkligen superdålig på att skriva här just nu, vet inte varför, jag ska försöka bättra mig.

I går fick jag ett jättejobbigt samtal från mamma. Hon berättade att min katt Majken har dött. Han va 14 år så det var ju ingen purung katt jag hade men det är fruktansvärt jobbigt ändå.
Jag fick honom som 11 åring så han har ju ändå varit med ett tag. Han brukade bo mitt emot mammas kompis som är dagmamma och hon sa att han kommer över till henne varje dag och tigger mat och han har skabb. Han var super smal och hade stora hårda tovar i pälsen för han hade väldigt lång päls han var en norsk skogskatt.
Så mamma sa att om jag törs gå in till dom och fråga om jag får honom så skulle jag få ta honom med mig hem och snabbare än ögat var jag hos denna familj som ägde min Majken och frågade om jag kunde få ta med honom hem och utan att ens blinka sa dom ja visst får du det. Konstigt tycker jag men glad vart jag ju för nu hade jag ju världens sötaste katt.Så nu skulle vi ju döpa honom tyckte jag och mamma, men vi visste ju inte om det var en tjej eller kille, det såg ut som en tjej så vi döper henne till Majken, men vi senare upptäckte att det var en killkatt vi hade men han fick heta Majken iallafall och överlenve 14 år med det med, stackarn.
I väg till veterinären och få droppar för hans öronskabb och rakade honom på magen för att få bort alla tovor och sen till pappa på jobbet och visa upp vår nya familjemedlem. Han jublade ju inte direkt men sa ju inte nej heller.
Så jag räddade honom ju på ett vis. Efter det var vi ler och långhalm, han sov alltod i min säng och nästan väntade på att jag skulle gå och lägga mig. Han mätte en alltid i dörren när jag kom hem från skolan och pappa när han kom hem på lunch för då fick han komma med och lägga sig på pappas mage när han vilar middag.
Det är konstigt det där med katter för efter ett tag visste vi vad han ville när han mjauade, antingen ville han ju ha mat eller så ville han att vi skulle gå och sätta oss i soffan så han kunde gå mellan våra knän och bli gosad med eller vilja gå ut.
Pappa kunde inte ringa mig och berätta vad som hade hänt han orkade bara inte, dels för att han va ledsen och för att han inte ville höra mig när jag sitter och grinar i luren och försöker säga något tillbaka. Så mamma fick ringa, inte för att hon inte va ledsen men hon kan behärska sig bättre.
Men stackars Majken dom sista dagarna hade tydligen bara rasat i vikt och vägde inte ens ett kilo, en Norsk skogskatt kan väga upp till 10 kilo, Majken vägde väl aldrig så mycket men han var väl iallafall 5 kilo tror jag. Han hade både kissat och bajsat inne för första gången i sitt liv vilket måste ha varit förnedrande för honom. Så pappa visste att det va något fel på katten när han gör det. En gång åkte vi till Göteborg över helgen och glömde Majken inne och han hade hållit sig i 2 dar stackarn.
Folk säger att det är ju bara en katt, ja det är eb katt men han var en av familjen och vi gjorde allt för honom och det är jobbigt att förlora en familjemedlem.
Detta var väl ett inte så intressant inlägg kanske men jag ville bara skriva av mig och tillägna detta inlägg till Majken.

Wednesday, March 5, 2008

Funderingar kring barn mm

Jag har letat efter energi och ork att skriva här nu i ca 5 dar men eftersom jag har haft och fortfarande har en förkylning utan dess like så har det dröjt. Men nu så...
Jag läste på Annes blogg om tv programmet bringing home the baby (eller vad det heter)på TLC, vilket är ett program jag följer. Efter att ha varit runt barn i olöika åldrar så blir det ju att man är runt deras föräldrar också. Jag är lite nyfiken på hur det är med att få barn här i USA, vilka skillnader det är, som på barnuppfostran, sjukhusvistelser mm. Jag har kommit fram till att här i Oregon så är det väldigt många mammor som ammar sina barn tills dom är runt 4 år, vilket jag tycker är både äckligt och konstigt. Har dom inte råd med mat till ungarna eller? På dagiset eller hemma hos den här dagmamman nu som jag jobbar hos ammar sin fyraåring och jag frågade henne varför, hon sa att jo men det är bra för dom. Jag kan aldrig tro att det är bra för dom, dom kan ju koma ihåg det för guds skull. Sedan har jag fått för mig att det är väldigt många barn som har blöjor tills dom är runt 3 år vilket jag tycker verkar ganska länge. Nu är det ju så att jag inte har egna barn men har jobbat på dagis ganska länge och sett att dom flesta barn i Sverige slutar med blöja när dom är ca 1,5 år. Jag funderar då på varför är det så? Är det bara Oregon som det är så?
Sen var det en annan sak. När jag jobbade min första dag hos den här dagmamman så upp täckte jag att hon hade rökt marijuana under dagen. Hon har en bebis som hon skulle gå upp och lägga och sen när hon kom ner tillbaka så stank det omkring henne. Jag tycker att det är en väldigt olustig situation. Hon tar ju hand om andras barn och gör en sådan sak. Jag sa inget vid tillfället men om det händer igen så tänker jag fråga henne om det är en rutin hon alltid gör och om då iså fall vet föräldrarna om det? Nu har ju jag inte så mycket kunskap om just marijuana men jag kan aldrig tro att det är bra att amma och röka på är en bra kombination, men det är väl inte min sak. Jag vill ju inte leka polis men om hon tycker att jag inte har med det att göra så får det nog va, då har jag nog jobbat åt henne för sista gången. Men det är väldigt mycket av den drogen runt om här där jag bor, jag tror på hela västkusten. Folk verkar vara helt öppna med det också vilket jag inte är van vid och dom erbjuder en men man tackar nej ganska snabbt och får en konstig blick. Men det kanske är så i mitt nya hemland. Det kanske är så i Sverige också utan att man vet om det, jag har väl antagligen levt inom skyddsmurar där.Men jag tror nog inte man kan ha jobbet som dagmamma och röka på och sedan tro att man kommer undan med det där. Men som sagt va så vet ju inte jag föräldrarna kanske röker tillsamans med henne när dom lämanr av barnen. Vilket jag inte tror och hoppas att dom inte gör. Hur är det där ni bor? Har ni mycket droger runt omkring i erat område? Vad tycker ni i så fall om det?

Friday, February 22, 2008

Lite ditt och lite datt

Ja det har inte blivit så mycket bloggande för min del på ett tag av olika anledningar. Jag har haft blogtorka ett tag, det har väl kanske inte hänt så mycket runt mig som jag tyckte skulle vara värt att skriva ner. Efter min intervju för mitt gröna kort så var det precis som att luften gick ur mig, jag vart jättetrött och kunde somna när,var och hur som helst, men nu är jag väl tillbaka till det normala eller någorlunda normala iallafall. Jag hade gått runt och varit spänd och nervös inför intervjun plus att även om det gick smärtfritt så innan allt är klart så är man ju lite orolig hela tiden.

Jag har iallafall lyckats hitta ett jobb, ja inget heltidsjobb men det är iallafall några timmar i veckan. Det är hos en dagmamma som har ca 20 barn, inte samtidigt men totalt. Det bästa med att jobba där är nog tiderna för till sommaren så stänger hon 12:30, så då är det ju hela dagen kvar. Det passar mig alldeles ypperligt för jag stiger upp ganska så tidigt på morgonen och så kan jag sticka i väg och bada eller nåt efteråt. Så det ska bli kul att börja jobba och göra något på dagarna äntligen. Det verkar vara ett bra gäng med tjejer som jobbar där, dom umgås en del utanför jobbet också.

Idag fick jag också mitt Amerikanska körkort och det var ju nästan pinsamt lätt att göra uppkörningen. Fast å andra sidan om man har kört bil i 7 år så vore det väl nästan tokigt om man inte skulle klara det. Jag har ju visseligen kört här på mitt Svenska körkort fram tills nu men det är ju iallafall skönt att ha ett kort som inte blir ifråga satt om polisen skulle stanna en. Jag hade tur också när jag körde för det var nästan ingen traffik ute då jag körde så det var ju ingen match. Jag behövde ju inte ens parkera eller backa så jag kanske hade tur eller så kanske det alltid är så lätt.
Så jag fick ett jobb och körkort på bara några dagar vilket är utöver min normala tur.

Wednesday, February 6, 2008

Semlor

Det var ju fettisdagen igår och där med semeldagen. Jag är tillbaka till skolan i Jefferson igen sådet blev inga semlor bakade igår. Men idag så slängde jag ihop en deg för några semlor, jag blev lite funderad för jag är van att äta semlor med kardemumma i men receptet jag har har inge kardemumma i. Men jag provar utan så vi får se hur dom blir, dom gräddar nämligen i ugnen nu. Jag trodde det skulle vara svårt att få tag på mandelmassa men vi har en affär här som heter Co-op som säljer lite allt möjligt som är organic men den mandelmassan jag fick tag på är från Danmark och jag tror inte den är organic.Så jag ska överraska min man ikväll med middag och hembakta semlor. När han var i Sverige så var det mitt i kalla vintern och han upptäckte den godaste bullen han hade smakat någon gång. Jag älskar också semlor,jag brukar äta minst 5 per år. Det är första gången jag gör egna semlor så jag hoppas att dom kommer ut som dom ska.
Ja jag var ju tillbaka till skolan igen för barnen hade tydligen frågat efter mig så det var ju bara att åka dit. Barnen är ju helt underbara där och dom gillar ju när det är som vanligt. Det är så himla stökigt i deras hem så det är en trygghet för dom att komma till skolan ibland. Men det är ju också skönt att ha något att göra på dagarna.För jag försöker att skicka in minst en jobbansökan om dagen men det är drygt att bara sitta här och vänta. Eftersom jag bor i en studentstad så är det väldigt svårt att få jobb. Jag var i väg och sökte jobb på ett ålderdomshem och när jag sitter där och fyller i alla papper så var en av sakerna man skulle fylla i vad man vill tjäna i timmen, så jag skrev lite blygt $12 i timmen och tyckte att det är ju bättre att skriva någorlunda relativt men tanten som hjälpte mig sa att dom inte ens är i närheten av det vi betalar $8,25 i timmen. Va! Fick jag ur mig. Jag menar det är ju slavlöner, för ett sånt tungt jobb. Jag frågade mig själv hur klarar ensamstående mammor av det me en sån dålig lön. Det är ju helt sjukt. Jag fick 62 kr timmen när jag jobbade som hotellstäderska som 15 åring. Det är ju ok men som vuxen är det ju nästan skandal. Men jag antar att det är bättre än inget och så har man något att göra. Men jag tappade inspirationen lite för att hitta ett jobb men det är väl bara att inte att man inte alltid får vad man vill här i livet.
Men förhoppningsvis så kan man väl kanske hotta ett annat jobb under tiden som man har ett lågavlönat jobb.
Nu ska jag baka vidare här i min lilla lägenhet här i gråa Corvalis. Ha en bra dag aiilhopa.

Monday, January 28, 2008

Mitt Green card

Ja nu har jag äntligen fått mitt Green Card. Jag skulle ha bloggat under helgen men vi har haft et stressig helg med 3 födelsedagar på 4 dagar.
Vi var upp till Portland i torsdags på intervju och det gick väldigt smärtfritt måste jag säga. Det var visseligen en och en halv timme försenat. Jag kan säga att det var både jobbigt och dryg att sitta och vänta i detta oerhört tråkiga och torra rum. Men när vi äntligen kom in för intervjun så fick vi sträcka upp höger hand och svära på att säga hela sanningen och ja ni vet väl resten av ramsan dom drar upp. Sedan ville dom bara se 3 av mina alla papper jag hade kopierat och tagit med. Så började frågorna till mig, är du en terrorist? Är du en kommunist? Är du kriminell? Har du blivit utkastad ur USA någon gång? Har du varit med i en organisation?
Ja det var då ALLA frågor vi fick. Inte en enda fråga om mitt och Nicks förhållande. Jo han frågade efter att jag hade fått min stämpel i passet vad Nick åt när han var i Sverige och han svarade älgkött. Gubben som intervjuade oss fick sig ett grin i ansiktet som om N hade sagt att ja i Sverige äter dom skit. Han trode inte att man åt älg, han hade aldrig hört talas om det. Så det var i princip hela min intervju så det är väldigt skönt att det är över så nu kan vi pusta ut coh vi behöver inte vänta på något längre. Vi firade med champagne efteråt och en god trerätters middag och sedan gick vi ut på kvällen, vi tyckte att det var det minsan värt.
Så nu är vi sådär lagomt trötta på firanden, vi har som sagt firat tre födelsedagar på fyra dagar och den fjärde dagen firade vi ju mitt gröna kort. Så det har blivit tårta gånger tre och mycket presenter har det blivit.
Vi håller också på att leta någorlunda billiga biljetter til Sverige i juli men det varkar som om det är väldigt svårt att hitta för bensinpriset har ju gått upp en hel del så då blir det ju också dyrare med flygbiljetter. Det är ju billigare att åka före eller efter skolan slutar men det är ju svårt eftersom N går i skolan. Men på nogot vis så kommer det att lösa sig tror jag, det brukar det ju göra.
Men det är ju iallafall skönt att det är över och att jag kan åka till Sverige eller någon annanstans om jag vill. Så grattis till mig!

Wednesday, January 23, 2008

Min tankar inför intervjun

Ja idag är det dagen före den stora dagen för oss. Jag har min sista intervju för mitt Green Card, äntligen. Det ska bli så skönt när det är över, jag kan åka till Sverige och hälsa på. Helt underbart att det äntligen är dags. Jag hoppas bara dom är snälla emot oss. Jag menar jag har ju aldrig varit med om detta förut dom kanske är på dåligt humör eller liknande och får för sig att va besvärliga. Men innerst inne tror jag att det kommer att gå bra. Jag hörde dock på nyheterna att det skulle bli snöstorm i Portland i morgon, typiskt när vi ska iväg. Men det jag känner mig mest nervös över är nog att vi har alla papper som behövs, jag har ju visseligen gått igenom högen med papper ca 15 gånger så jag vet ju att inget saknas men tänk OM dom får för sig att fråga efter något som jag för någon anledning inte har med mig. Eller nog med bevis att vi verkligen ÄR gifta och att vi bor ihop. Ja går allt bra, vilket det kommer att göra, så kommer vi att fira med champagne och gå ut och äta något gott.
Jag var även iväg igår och gjorde mitt teoriprov för körkortet och visst klarade jag det, man blir ju alldeles full i skratt när man sitter där och gämför med det svenska teoriprovet för det är ju ganska så svårt. Ja det krävs väl inget snille direkt för att klara av det provet heller men i gämförelse så är det svårt. Så det är skönt att det är avklarat. Jag fick dock ingen uppkörningstid förrän den 22:a februari. Dom kommer att ändra reglerna här i Oregon ganska så snart angående immigranter utan Social security number. För just nu så kan man ta körkort i Oregon utan SSN och det kommer att ändras snart så det var fullbokat med uppkörningstider fram tills slutet av februari. Men jag kan ju erkänna att jag kör på mitt svenska körkort fortfarande så jag kör ju ändå. Jag frågade dom på DMV om det är ok att jag gör det och dom sa att om jag blir stoppad av polisen så ska jag kanske inte berätta att jag bor här utan att jag är här tillfälligt. Så det ska väl gå bra för tillfället.
Jag var även på ett vitamin och mineral party igår. Jag har aldrig hört talas om detta företag, det är Shaklee. Dom säger ju givetvis att dom är det enda rätta företaget som man kan lita på och man kommer i princip att dö i förtid utan deras produkter.Dom ska tydligen ha varit med på Oprah ett flertal gånger och hon försökte sälja det med. Jag får genast min skyddshjälm på när det är försäljare runt mig. Men mycket av det tjejen sa stämmer ju men jag tycker att det blir så himla överdrivet. Men jag har funderat mycket på mjölkprodukter här i USA, för dom håller sig i flera veckor och försäljerskan påstod att det är nästan inge calsium i mjölken här. Det är ganska intressant att höra hur försäljare jobbar och dom försöker verkligen allt.
Ja ja det var allt från mig idag, jag kommer vä tilbaka efter min intervju i morgon och skriver om hur det gick. Ha det bra ni som läser min blog.

Tuesday, January 22, 2008

Det här med jobb

Jag försöker nu att ligga i att söka jobb. Det är nästan som ett heltidsarbete. Jag sitter först hemma och letar på internet om det har kommit upp några nya jobb och sedan gör jag i ordning mina papper och åker iväg. Men det är inte lätt att få jobb, det är stor konkurrens på jobbmarknaden. Det är många äldreboenden som söker folk som jag har varit till. Jag tycker att det är ganska så kul att jobba med äldre, man måste ju förstås kunna tas med gammla sura och lite vresiga damer och herrar. Men jag kan förbise detta, för det mesta iallafall. En gång var det en farbror som blev sur på mig och spottade mig rakt i ansiktet, då var det ju lite svårare att hålla minen. Han tyckte att jag städade i fel ordning, den andra sköterskan hon började minsan i badrummet, vilket han tyckte var det rätta sättet att städa på. Men det har bara hänt en gång att jag blev så arg så jag bara gick ut där ifrån. Jag har även jobbat en hel del på dagis och jag kan tycka att det är ganska lika jobb på många sätt. Gamla blir nästan som små barn när dom kommer upp i åldern och det är liknande arbetsuppgifter. Jag älskar att jobba med människor så det spelar mig ingen roll vilken ålder människorna är i. Innan jag gav mig ut för att resa så jobbade jag på volvo i Göteborg, det var väldans bra betalt men fy för att jobba med stora metall bitar dagarna i ända och enformigt som bara den. Det är konstigt hur det är, man jobbar med människor och gör ett viktigt och bra jobb och får nästan inget betalt och vissa (som jag) jobbar på fabrik och bygger bilar och får hutlöst med pengar. Det är ju helt bakvänt enligt mig iallafall.
Gamla människor har levt ett långt och förhoppningsvis ett bra liv så jag tycker dom förtjänar att ha ett bra sista hem där dom blir väl omhändertagna. Det är många som inte har någon familj som bara älskar när man kommer dit så dom har någon att prata med. Jag hoppas att om jag tar väl hand om dom äldre nu så kanske en dag när jag sitter där så finns det någon stackare som tar hand om mig. Men att jobba med barn är nog ändå snäppet bättre för dom har ju hela livet framför sig och är nyfikna och lekfulla. Man blir nästan lite smittad när man jobbat med barn ett tag, man blir glad av att jobba med barn.
Men som sagt så just nu läger jag störst vikt på att hitta jobb på äldreboenden, jag provade att ansöka om jobb på dagis här men det är jättesvårt att få sådana jobb om man inte har utbildning. Det var vad dom sa när jag var där iallafall.
Det blir lite tjatigt efter ett tag när dom ringer och säger , tyvärr eller inte hör av sig över huvud taget. Man tappar liksom stinget. Men det är väl bara att försöka vidare. Jag undrar om dom verkligen kommer att ringa runt till dom olika svenska arbetsplatserna jag har jobbat vid och fråga ut dom om mig.
Ja ja vi får se om dom hör av sig snart. Men under tiden så fortsätter jag att hjälpa till i skolan dör jag varit under hösten. Det är kul att komma dit för barna känner en nu och längtar tills tisdagarna då jag är där och man får kramar varje gång man kommer dit, ett ganska bra betyg tycker jag nog.
Nu ska jag läsa lite till på teoriprovet. Ha en bra tisdag.

Friday, January 18, 2008

Nu är jag någon

Nu har det gått ett tag igen sedan jag skrev. Jag har känt mig jättetrött på sista tiden inte orkat göra någonting, inte ens skriva i min blog. Jag vet inte om det har med vädret att göra, här i Oregon är det ganska grått och regnigt. Jag såg på Oprah i går och dom pratade på olika kvinnosymptom och dom sa att det dricks väldans mycket kaffe här uppe, dom sa visseligen Seattle men det är inte så långt emellan. Folk försöker att bli piggare med hjälp av coffeinet. Jag har för tillfället slutat att dricka kaffe bara för att jag ska dra ner på (inte sluta med) mitt godis ätande, jag äter i prinsip något sött varje dag och det ska jag försöka sluta med. Jag googlade runt lite och så stog det att om man även slutar med kaffet så kan det vara lättare att sluta äta godis eller sötsaker. Så 4 dagar utan kaffe och godis sitter min huvudvärk där och håller sig kvar med starka klor och även då min trötthet. Jag kanske ska säga då att jag brukade dricka ca 5 stora koppar om dan med kaffe. Så det är en radikal förändring. Men jag älskar smaken av kaffe så när jag känner att jag inte längre är beroende av socker så vill jag nog dricka kaffe igen.
Jag har fått mitt Social Security Number nu, Yeah!! Så nu är jag äntligen någon igen. Det krävs två utropstecken. Jag ska nu försöka mig att ta ett Oregoniskt körkort. Det känns nästan som att det är mer press på mig att klara det eftersom jag redan har ett körkort men svenskt då förstås. jag har laddat ner boken man ska läsa på datorn. Allt är ju fortfarande ganska självklart och vissa saker är lite smålustiga som, man ska alltid gå ur blien och titta sig om innan man lägger i backen och backar. Jag menar hur ofta gör man det då? Eller att man ska alltid kolla över sin bil innan man åker någonstans så att allt fungerar. Det har jag aldrig gjort bara om jag ska åka en längre sträcka. Men vad jag kommer ha svårt att komma ihåg är hur många feet man ska lämna framför sig när man parkerar på olika ställen. Men jag ska nog läsa lite till över helgen så går jag iväg till veckan.Jag vet inte vad som skulle hända om jag blir stoppad av polisen för att sedan visa dom ett svenskt körkort, tror inte dom skulle bli så imponerade. Det är ju extra triggande att få ett körkort nu för vi har äntligen köpt en bil. Hurra! Det blev en Volvo S60 2001,den hade lite skromor här och där men den var billig och billigt är bra för våran plånbok.
Nu ska jag gå och läsa det sista i min bok, ha en bra fredag.

Monday, January 7, 2008

Gott nytt år, så här efteråt

Gott nytt år på er alla.
Jag har inte haft någon tid att skriva på min blogg under julhelgen. Det har varit en lång jul får våran del men trevlig. Min svärmor tyckte att vi nu skulle fira en svensk jul på julafton eftersom jag nu är en del av deras familj. Jättegulligt verkligen av henne. Så jag gjorde i ordning lite svenska maträtter som hör till. Det fanns dock ingen skinka, prinskorv eller revbensspjäll men en janssons frestelse, sill,lax,köttbullar och en ugnsomelett med räkstuvning på. Det var väldigt uppskattat av alla, ja inte sillen då förstås. Men det är ju jag glad över för då är det ju mera till mig. Sedan på juldagen var vi tillbaka hos svärföräldrarna på morgonen och öppnade presenter en efter en. Jag har nog aldrig fått så mycket julklappar förut, nästan lite pinsamt. Men det var ju bara behövande saker jag behövde så det var ju bra. Sedan hade vi en brunch på rester från dagen innan plus kalkon och ännu mera knäck och kola plus massa annat onyttigt. Det har varit en mycket trevlig och mysig jul. Jag var lite skeptisk innan hur det skulle bli. Lite rädd att mina hemlängtans känslor skulle ta över men det gick bra. Jag pratade med hela familjen på julafton och önskade alla där hemma en god jul mm. Sedan kom det släktingar från LA och hälsade på i några dagar som det var lite tvunget att visa upp sig som ny i familjen och sitta och umgås med dom ett tag. Det är kul ett litet tag tills frågan kom, När planerar ni att skaffa barn då? Då var det inte så kul längre för det tycker jag inte att någon har något med att göra. Vi åkte ju skidor härom dagen. Det var ett tag sedan jag gjorde det men det var väldigt kul och det var inte så läskigt som jag trodde att jag kom ihåg att det var. Jag gick ju på skidskola som liten och har åkt ganska så mycket som barn, så det kommer tillbaka ganska så snabbt. Snön en aningens blötare än vad jag r van vid men man ska inte klaga för hällre blöt snö än ingen snö. Det blir ju så mycket ljusare när det är vitt på marken.
På nyår så hade vi inga direkta planer så vi gick ut och åt en god middag och sedan gick vi hem till Nicks bror på fest. Vilket jag tycker var ganska behändigt för dom bor mitt över gatan ifrån oss. Så när N hade lite för mycket innanför västen så att säga så var det skönt att det var nära hem. Men här får man tydligen inte skjuta raketer utan man har såna som stannar på marken och skjuter ur sig lite fina färger. Med tanke på så många olyckor som man kunde läsa om i dom svenska tidningarna så kanske det vore en bra ide att införa där med. Men det var en bra kväll det med. Sedan var det dags igen för en ny grupp av släktingar som kom upp ifrån LA som stannade i fyra dagar. Som jag gillar betydligt mer än det andra familjen. Så det var kul att umgås med dom. Men det är ju lite svårt att hitta på saker för uttråkade människor som kommer ifrån LA till lilla Corvallis. Men vi gick igenom en hel radda spel och jag vet inte hur många olika kortspel. Så det har varit en bra långhelg. Men nu är det dags igen för att lägga ner sig i arbetssökandet. Nytt år och nya tag alltså. Hoppas att eran jul och nyårshelg har varit lika bra som min.