Hundvakt och ettårsfirande

Jag har nu kommit hem tillbaka efter att ha bott hemma hos Ns föräldrars hus för dom har varit på Hawaii i 2 veckor. Så vi fick äran att vara hund vakt åt deras 2 bortskämda hundar. Jag älskar hundar men att ha 2 stora hundar i sängen när man sover är ingen favorit. Jag är nämligen som en elvisp när jag sover och att inte kunna röra på sig är nästan panikartat för mig. Så jag tog beslutet att stänga sovrumsdörren andra natten så jag kunde sova men det gillades ju inte av hundarna, dom stod och gnällde och rev på dörren i ca 2 timmar tills jag inte stog ut längre och släppte in dom. Så jag fick gå ner och lägga mig i soffan så hundarna kunde sova bredvid N i sängen. Gissa om jag va sur. Dom är väldigt bortskämda enligt mig för deras matte tycker att det är att dom lägger huvudet i ditt knä när du äter så dom kan tigga vilket jag inte tycker. Det kan bli problem där i bland när vi är där på middagar. Speciellt på Thanksgiving då det kommer 2 hundar till som dom ska kämpa mot för att få räster. Jag brukar först fråga om vi inte kan stänga ut hundarna när vi äter men Ns mamma tycker ju synd om dom då så det går ju inte. Men då är jun lilla jag så stönig så jag tar min tallrik och går ut i köket och äter. Jag klarar bara inte av att ha en dreglande hund i mitt knä. Så nu när vi bodde där så var det andra bullar, inget tiggande och utsparkad ur sovrummet. För jag vann tillslut över sängbråket, jag ska minsann inte bli utslängd ur sängen av en hund som egentligen ska sova på golvet. Tur att dom inte kan skvallra för kunde dom det så hade svärmor fått höra en hel del.
Men nu är det väldigt skönt att få vara hemma och sova i sin egna säng igen.

Ja vi har ju också firat vår första bröllopsdag, i måndags. Så vi gick ut på min favoritrestaurang här i Corvallis och vi drack en flaska champagne innan så jag var ju ganska så glad när vi kom dit, jag dricker inte alkohol så himla ofta och gör jag det blir det oftast bara ett glas vin så det krävs inte speciellt mycket för att jag ska bli rund under fötterna. Sedan gick vi hem och åt en jättegod pannacotta som vi hade gjort tillsammans innan. Så det var en helt ok kväll. Vi båda kända att det inte kunde bli mer än så för vi båda skulle upp och jobba på morgonen efter.
Men det är känns så konstigt att det har gått ett år redan, det går hur fort som helst ju.

Majken

Jag är verkligen superdålig på att skriva här just nu, vet inte varför, jag ska försöka bättra mig.

I går fick jag ett jättejobbigt samtal från mamma. Hon berättade att min katt Majken har dött. Han va 14 år så det var ju ingen purung katt jag hade men det är fruktansvärt jobbigt ändå.
Jag fick honom som 11 åring så han har ju ändå varit med ett tag. Han brukade bo mitt emot mammas kompis som är dagmamma och hon sa att han kommer över till henne varje dag och tigger mat och han har skabb. Han var super smal och hade stora hårda tovar i pälsen för han hade väldigt lång päls han var en norsk skogskatt.
Så mamma sa att om jag törs gå in till dom och fråga om jag får honom så skulle jag få ta honom med mig hem och snabbare än ögat var jag hos denna familj som ägde min Majken och frågade om jag kunde få ta med honom hem och utan att ens blinka sa dom ja visst får du det. Konstigt tycker jag men glad vart jag ju för nu hade jag ju världens sötaste katt.Så nu skulle vi ju döpa honom tyckte jag och mamma, men vi visste ju inte om det var en tjej eller kille, det såg ut som en tjej så vi döper henne till Majken, men vi senare upptäckte att det var en killkatt vi hade men han fick heta Majken iallafall och överlenve 14 år med det med, stackarn.
I väg till veterinären och få droppar för hans öronskabb och rakade honom på magen för att få bort alla tovor och sen till pappa på jobbet och visa upp vår nya familjemedlem. Han jublade ju inte direkt men sa ju inte nej heller.
Så jag räddade honom ju på ett vis. Efter det var vi ler och långhalm, han sov alltod i min säng och nästan väntade på att jag skulle gå och lägga mig. Han mätte en alltid i dörren när jag kom hem från skolan och pappa när han kom hem på lunch för då fick han komma med och lägga sig på pappas mage när han vilar middag.
Det är konstigt det där med katter för efter ett tag visste vi vad han ville när han mjauade, antingen ville han ju ha mat eller så ville han att vi skulle gå och sätta oss i soffan så han kunde gå mellan våra knän och bli gosad med eller vilja gå ut.
Pappa kunde inte ringa mig och berätta vad som hade hänt han orkade bara inte, dels för att han va ledsen och för att han inte ville höra mig när jag sitter och grinar i luren och försöker säga något tillbaka. Så mamma fick ringa, inte för att hon inte va ledsen men hon kan behärska sig bättre.
Men stackars Majken dom sista dagarna hade tydligen bara rasat i vikt och vägde inte ens ett kilo, en Norsk skogskatt kan väga upp till 10 kilo, Majken vägde väl aldrig så mycket men han var väl iallafall 5 kilo tror jag. Han hade både kissat och bajsat inne för första gången i sitt liv vilket måste ha varit förnedrande för honom. Så pappa visste att det va något fel på katten när han gör det. En gång åkte vi till Göteborg över helgen och glömde Majken inne och han hade hållit sig i 2 dar stackarn.
Folk säger att det är ju bara en katt, ja det är eb katt men han var en av familjen och vi gjorde allt för honom och det är jobbigt att förlora en familjemedlem.
Detta var väl ett inte så intressant inlägg kanske men jag ville bara skriva av mig och tillägna detta inlägg till Majken.

Funderingar kring barn mm

Jag har letat efter energi och ork att skriva här nu i ca 5 dar men eftersom jag har haft och fortfarande har en förkylning utan dess like så har det dröjt. Men nu så...
Jag läste på Annes blogg om tv programmet bringing home the baby (eller vad det heter)på TLC, vilket är ett program jag följer. Efter att ha varit runt barn i olöika åldrar så blir det ju att man är runt deras föräldrar också. Jag är lite nyfiken på hur det är med att få barn här i USA, vilka skillnader det är, som på barnuppfostran, sjukhusvistelser mm. Jag har kommit fram till att här i Oregon så är det väldigt många mammor som ammar sina barn tills dom är runt 4 år, vilket jag tycker är både äckligt och konstigt. Har dom inte råd med mat till ungarna eller? På dagiset eller hemma hos den här dagmamman nu som jag jobbar hos ammar sin fyraåring och jag frågade henne varför, hon sa att jo men det är bra för dom. Jag kan aldrig tro att det är bra för dom, dom kan ju koma ihåg det för guds skull. Sedan har jag fått för mig att det är väldigt många barn som har blöjor tills dom är runt 3 år vilket jag tycker verkar ganska länge. Nu är det ju så att jag inte har egna barn men har jobbat på dagis ganska länge och sett att dom flesta barn i Sverige slutar med blöja när dom är ca 1,5 år. Jag funderar då på varför är det så? Är det bara Oregon som det är så?
Sen var det en annan sak. När jag jobbade min första dag hos den här dagmamman så upp täckte jag att hon hade rökt marijuana under dagen. Hon har en bebis som hon skulle gå upp och lägga och sen när hon kom ner tillbaka så stank det omkring henne. Jag tycker att det är en väldigt olustig situation. Hon tar ju hand om andras barn och gör en sådan sak. Jag sa inget vid tillfället men om det händer igen så tänker jag fråga henne om det är en rutin hon alltid gör och om då iså fall vet föräldrarna om det? Nu har ju jag inte så mycket kunskap om just marijuana men jag kan aldrig tro att det är bra att amma och röka på är en bra kombination, men det är väl inte min sak. Jag vill ju inte leka polis men om hon tycker att jag inte har med det att göra så får det nog va, då har jag nog jobbat åt henne för sista gången. Men det är väldigt mycket av den drogen runt om här där jag bor, jag tror på hela västkusten. Folk verkar vara helt öppna med det också vilket jag inte är van vid och dom erbjuder en men man tackar nej ganska snabbt och får en konstig blick. Men det kanske är så i mitt nya hemland. Det kanske är så i Sverige också utan att man vet om det, jag har väl antagligen levt inom skyddsmurar där.Men jag tror nog inte man kan ha jobbet som dagmamma och röka på och sedan tro att man kommer undan med det där. Men som sagt va så vet ju inte jag föräldrarna kanske röker tillsamans med henne när dom lämanr av barnen. Vilket jag inte tror och hoppas att dom inte gör. Hur är det där ni bor? Har ni mycket droger runt omkring i erat område? Vad tycker ni i så fall om det?