Tuesday, December 30, 2008

two makes three

Ja just det vi väntar barn och det var inte planerat. Vi har inte vetat om det så värst länge men jag orkar inte vara tyst längre. Vi är jätteglada, jättenervösa, lite oroliga men mest glada. Jag har gjort tre hemma tester nu och har fortfarande svårt att tro att det är sant. Jag är bara i vecka 8 och man ska väl kanske inte berätta för någon förrän man har passerat vecka 12. Men otålig som jag är och jag känner att jag vill skriva av mig lite tankar.
Vi berättade för våra familjer på julafton, jag ringde hem och berättade för mamma och pappa, pappa började gråta och sa att det var den bästa julklappen han kunde få. Det är hans andra biologiska barnbarn, min storebror har 3 barn men vi har inte samma pappa. Brorsan har visseligen växt upp med min pappa så hans barn är i princip pappas barnbarn. Mamma skrek rakt ut jag tror att om jag hade öppnat fönstret lite på glänt så hade vi nog hört henne. Så det var ju en bra överraskning/julklapp. Så vi läser böcker och googlar som aldrig förr. Jag har jobbat med barn i några år nu och jag vet hur man byter blöjor, badar och klär en bebis men det här med att vara gravid vet jag ju ingenting om.
Ska det kännas si och så, varför har jag ont där eller varför beter jag mig på det här viset. Ja det är ju mycket man inte vet om som man vill ha svar på. Så vi går som på rosa (eller blå) moln nu.
Fast det är ju inte bara guld och gröna skogar inte.
Vi har en ganska så låg inkomst så vi hör till låginkomsttagar gruppen. Så vi har inte någon försäkring och har heller inte råd med någon. Jag vetinte hur det är i andra stater men är i Oregon så finns det Oregon Health Plan för låginkomsttagare och då står dom för allt från första besöket hos doktorn till födseln och allt där emellan. Så jag ringde dit idag för att bli inskriven där. Men då fick jag mig ett slag i ansiktet, dom sa att vi tjänar för mycket. Hur i hela friden kan vi tjäna för mycket när vi inte har råd att skaffa oss färsäkring. Ja så nu är jag orolig för det med. N ska kolla med en försäkring dom kan få via jobbet om dom kan enbart försäkra mig och se vad det kommer att kosta mm. Funkar inte det så får vi se vad vi hittar på med.
Det var ju inte riktigt så jag hade tänkt mig när vi skaffar familj. Men det brukar lösa sig på något vis.
Så nu ska jag försöka tänka på något annat än försäkringar och extremt dyra sjukhus räkningar med att kolla på Pippi Långstrump

Friday, December 19, 2008

En väderrapprt

Ja igår skrev jag om att all snö har smält bort men under natten så kom det ungefär 5 cm ny snö och det snöar av och till fortfarande. Nu är det julstämning till tusen.

Thursday, December 18, 2008

Jul göra

Jag tog ledigt i dag för att vi har inte köpt färdigt julklapparna på långa vägar än. Jag brukar vara duktig med att vara ute i god tid men inte i år. Så N ska komma hem tidigt idag så ska vi sen åka till Eugene som ligger ca en timmes bilfärd här ifrån. Vi hade först tänkt att åka till Portland men efter många om och men så blev det iallafall Eugene.

I fredags så gjorde jag julkola och jag har glort denna julkola förut och är väldigt enkel att göra. Men i år så skulle det ju absolut krångla till sig. Det tar ju sin tid med att få upp kolan i rätt temperatur, ca 3 timmar tog det denna gång. Sen så ska man ju hälla upp denna 120 grader varma kolan i långpannan så att den svalnar så man sen kan skära upp den. Ja det gjorde jag ju men jag ville inte att kolan skulle fastna så jag la wax papper i pannan, dumt gjort utav mig det. För kolan fastnade nämligen och det var överjävligt svårt att få kolan av pappret. Man jag skulle bannemig inte ge mig för det är ju massor av ingredienser och tid som jag inte ville slänga bort. Så jag fick ta en vass kviv som jag oljade in och sedan var det bara att börja skära kolan först ifårn papret sedan i små bitar. Det tog mig 6 timmar att skära upp kolan. Men det blev god iallafall och f*n om den inte hade blivit det efter allt arbete. Så det blev bara kola gjort den dagen sedan på lördag blev det hallongrottor och franska pepparkakor. Så knäcken har fått vänta tills i morgon, då ska den bli gjord. Vilken är ganska så bra för det vart så mycket kola så jag fick använda knäckburken till kolan. Men jag har nu gett bort en hel del så det finns snart plats för knäcken i sin egen burk.

Vi fick ju ett alldeles underbart snöfall här i Corvallis, ja i hela Oregon tror jag tilloch med. Det vart riktigt kallt faktiskt så snön stannade i hela 3 dar sedan i går kväll kom regnet här så nu är vi tillbaka i leran. men man får vara glad för det lilla vi fick.
Nu ska jag äta lite innan vi ska åka och julshoppa. Ha en trevlig torsdag allihopa.

Friday, December 12, 2008

Pynt och bak

Rapport om kissen Freckles, han är mycket bättre nästan helt återställd. Han springer och leker som han alltid har gjort förutom att han är aningens klumpig då och då. Men jag tror att han har lärt sig att va mer försiktig. Har han för brottom när han ska hoppa upp på köksbänken och kolla vad som finns där att slicka på så ramlar han ner (vilket kan va bra eftersom jag inte vill att han ska va på bänken) men han är inte helt hundra på att landa på tassarna än. Så tar han sin tid när han ska hoppa högt så går det fin fint.


Ja det närmar sig jul med stormsteg, jag fattar inte vart tiden tar vägen, jag har inte tid med någonting. Men förra helgen så bakade jag pepparkakor och idag så har jag gjort julkola. Det tar ju sin tid det med, det tog ca 3,5 timme för kolan att komma upp i 120 grader C och nu har jag lite vila innan kolan har stelnat nog för att skäras upp och rullas in i papper. Sedan ska det bli knäck, om jag nu har energi och lust vill säga annars får det bli i morgon. Jag ska baka lussekatter i morgon för jag har äntligen hittat quark i en lokal affär här. Jag brukade baka lussekatter med kesella och det blev så gott. Dom blir mer luftiga liksom. Vi har blivit bjudna till den årliga julkaks bytardagen hos ett gammalt mysigt par som bor ett par hus här ifrån. Dom bjuder oss varje år för att dom känner Ns föräldrar. Det är vi och ett gäng pensionärer. Men det är ganska mysigt ändå,enda anledningen jag får med N är för att dom har ett bordtennis i källaren och det brukar bli några matcher där.
Vi har även en julgran i år, vi hade ingen gran förra året för att vi bodde så trångt. Granarna är lite annorlunda här än vad dom är hemma i Sverige, dom är liksom helt perfekta, fylliga och barren sticks inte plus att dom (barren) är längre för att det är en annan sorts gran. Men vi får se hur länge granen får stå med en hundvalp och en kattunge i huset, ja valp och valp han blir ju ett år i januari.

Det har blivit en hel del julklapps shoppande nu och det jag gillar med att bo i USA är att man handlar på nätet och får det hemskickat. Jag försöker visseligen att handla så mycket som möjligt lokalt. Det blir nog en tripp till Portland det är ganska mysigt tycker jag. Det brukar också bli någta presenter till insamling för barn som kanske inte får några julkklappar annars.
Jag älskar också att skicka julkort, det blir alltid så många kort att skriva. Men i år blev det bara till familjen och nära vänner i Sverige.
Ha en underbar tredje advent allihop.

Monday, December 1, 2008

Som hund och katt

Jag berättade ju i mitt förra inlägg att vi skaffat en liten kattunge, Freckles. Han är ju bara så super söt som man kan bli. Vi har ju även en hund, Pepper och dom kommer jättebra överens, dom sover tillsammans och leker tilsamans.
Men i lördagskväll så gav jag Pepper det sista i grytan med risgrynsgröt,det var inte mycket kvar men jag tänkte att det spelar väl ingen roll för honom. Så när jag satt ner grytan på golvet så går jag och sänker ljudet på teven och då hör jag bara ett skrik och morrande. Då hade Freckles blivit nyfiken på vad Pepper hade för sig och gick fram till honom. Så Pepper bet honom över huvudet och hans tand gick hela en cm in i kattstackarns huvud. Så när jag kmmer fram till Freckles så ligger han och rullar runt som en fisk på torra land. Han va i chock och fick en rejäl hjärnskakning. Så vi fick slänga oss iväg till djurskukhuset till akuten där. så efter 24 timmar fick vi hämta hem honom. Men han går som om han skulle va stupfull och han vägrar att äta så vi får mer eller mindre tvångsmata honom. Så frågade jag veterinären i dag, hur länge kommer han att gå sådär.För det är ju svårt för honom att tvätta sig och gå på låda mm. Ja det kan ta ett par dar, två veckor eller han kanske aldrig mer blir återställd. Då började ju jag grina igen som ett barn. VAD HAR JAG GJORT! Det är ju mitt fel. Men jag hoppas att kanske efter att han slutat med sina mediciner så kanske han får tillbaka en del av balansen igen.
Så nu är han ett litet ynkligt vårdpaket, stackars liten. Det är så svårt när man inte kan göra något annat än att vänta och se, ge honom massa kärlek och omvårdnad, men det är just denna väntan, varför kan han inte bli bra nu?
Ja det var så våran helg tedde sig bli. Nu bara ber jag för lilla Freckles.